“Mick needs to know what he’s going to do tomorrow,” says Richards, his voice slurring into a laugh. “Me, I’m just happy to wake up and see who’s hanging around. Mick’s rock, I’m roll.”
- Keith Richards
Påminner om relationen mellan mig och mitt kött och blod (my brother, Anders). Guess who’s who. Från en artikel i the Guardian om albumet ”Exile On Main St.” . Skön läsning.
Taggad #Citat, #Keith Richards, #Mick Jagger, #Musik, #Rolling Stones
Spotify har under dagen uppdaterat klienten för Windows och Mac OS X. En ganska stor uppdatering – många, många grafiska förändringar och funktioner har lagts till. Information och en komplett lista med funktioner finns i Spotify:s bloggpost.
Community-funktionerna är de som tar störst plats. Integreringen med Facebook är nu ännu tightare – du kan importera de Facebook-vänner som har Spotify, se deras spellistor, mest spelade låtar, stjärnmärkta låtar, etc. etc. Alla har en egen profilsida inne i klienten där man såklart kan styra vad som ska visas publikt. Dina vänner kan ses i en sidebar till höger. Integreringen med Facebooks feed är också intressant. Alla delade låtar (musik som vänner på Facebook länkar till i feeden) kommer dyka upp inuti Spotify. De hittas under tabben ”What’s new” -> ”Feed”. Smidigt värre.
”Inbox” är en ny funktioner som kommer bli stor. Glöm det gamla sättet att dela låtar (genom länkning). Nu kan du ”skicka” låtar direkt inuti Spotify till andra användare. Du kan högerklicka på vilken låt som helst och välja att skicka den till dina vänner. Låten kommer visas i deras Inbox. Grymt smart.
En annan grymt smidig funktion är möjligheten att importera lokala mp3- eller aac-filer till Spotify. Anta att du har låtar eller artister på din hårddisk som ännu inte finns i Spotify av olika skäl (t.ex. Beatles, Led Zeppelin, Metallica m.fl.). Istället för att byta till iTunes eller annan musikspelare för att lyssna på dessa låtar kan du nu dra in dem i Spotify och lyssna på dem där. De lokala låtarna hanteras som precis vilken Spotify-låt som helst. Det enda som skiljer dem åt är ikonen som indikerar att låten finns på din hårddisk. Jag har inte provat att skicka lokala låtar till andra användare än, men menyvalet finns tillgängligt om man högerklickar på en låt.
Det finns andra småförändringar här och där i programmet som gör att man myser till. Möjligheten att söka i spellistor är guld värd. Nedan är klippet från Spotify som går igenom de viktigaste funktionerna. Se också bloggposten jag länkade till ovan.
Taggad #Musik, #spotify, #Uppdatering
We’re all Jesus and we’re all God. He’s inside all of us, and that’s what it’s all about. As soon as you start realizing that potential in everyone, well, then you can change it [humanity] and the person himself can change it. [...] Jesus wasn’t God to come down on earth any more than anybody else was. He was just a better example of a good guy.
- John Lennon
För tre dagar sedan var det den 15:e april. Det är bl.a. datumet då Leonardo da Vinci föddes (1452), Titanic sjönk (1912), och koncentrationslägret Bergen-Belsen befriades (1945). Det är även sista datumet för universitets- och högskoleansökningar i Sverige. Jag minns förra året, vårterminen i gymnasiet, då jag den 14:e april skickade in mina ansökningar. Mest bara för nyfikenhets skull, och för att ha en livlina om jag i värsta fall skulle behöva börja studera under hösten (lika sannolikt som att grisarna skulle uppfinna månraketer, Österfärnebo har en myggfri sommar, eller att Microsoft släpper en bra produkt). I vilket fall sökte jag till en handfull utbildningar, utan seriösare efterforskningar från min sida. Nu är jag inte den som söker något jag inte vet något om, men jag visste innerst inne att jag inte skulle gå den vägen under hösten, så det blev ”Select All -> Apply”. Under sommaren kom intagningsbesked och allt (jag kom självklart in på allt) men jag tackade artigt nej (läs: jag sket i att göra något överhuvudtaget).
Jag ansåg – och anser fortfarande – att man bör ta en paus från allt någon eller några gånger i livet.Vi har en naturlig paus precis framför nosen på oss när gymnasiet är slut: man är helt fri att göra vad man vill. Det är en berusande tanke, och kan stiga vissa åt huvudet. I sådana fall brukar det sluta med att det blir pannkaka av allt, och att de inte sysselsätter sig med något alls. I vilket fall, man är nu fri att välja: ”ska jag jobba, studera, resa? etc, etc”. Det är ett val som ska tas (själv hatar jag att välja saker). Det jag vill komma till är att varför hasta vidare till mer studier när vi har den ypperliga pausen framför oss? Perfekt tillfälle att utvidga sig själv, skaffa erfarenheter man inte hittar i studentlivet, resa – bara göra saker. Missförstå mig inte; de som har hittat sitt kall och söker till universitet direkt efter gymnasiet vet vad de vill. Så var det inte i mitt fall dock. Man kan spekulera i att många av de som direkt går vidare inte har modet nog att stå utanför ett system (skolan), som skött skött om oss sedan 6-7-årsåldern. Det finns naturligtvis en annan sida av myntet: många av de som väljer att stanna upp vågar inte riktigt gå vidare med livet. Jag snackar flytt, nya vänner, nya rutiner, nya städer – allt osar av förändring. Vissa pallar inte sånt.
Ni tredjeklassare i gymnasiet: tänk efter ett tag. Vill jag raska på till universitet, och fortsätta studera i tre till fem år till? Eller vill jag ta en välbehövlig paus och se mig omkring lite? Tänk på att det är nu den naturliga pausen finns framför er. Efter universitet/högskola bör man gå direkt till jobb, eftersom man då har fötter inne i branschen. Man kanske har bra kontakter, chans till praktikplatser, vidareutbildningar m.m. Jag tycker att det då inte är läge att ta ett sabbatsår och resa runt – ni hör ju hur bakvänt det låter. I vissa branscher (läs data/IT/webb) är ett år lika mycket som fem vanliga år – man har tappat enormt mycket tid och momentum.
Därför råder jag er till att inte gå för fort fram. Varför skynda? Ni är 19-20 år gamla – det finns inte ett enda argument till att ha bråttom. När jag var ung (för ett år sedan), i de mörka kristiderna, rådde lärarna oss att studera oss igenom krisen. Hur pessimistiskt låter inte det? Varför ta den lätta, breda vägen när det finns en utmaning i att säga ”fuck you” till recessionen och ta sig igenom den på egen hand? Jag hade noll koll på vad jag skulle hitta på under hösten 2009/våren 2010 när jag tog studenten. Noll koll. Den sista utvägen var att åka till ett europeiskt land och satsa allt på att hitta ett hyfsat jobb och boende. Det är ändå inte alltför långt bort, och jobbchanserna var högre än i Sverige. Som tur var bjöd våra nyfunna släktingar från Kanada över mig för ett år(!), och the rest is history. Tack vare att jag inte studerade vidare på en gång har jag: sett och åkt skidor i Klippiga Bergen, tillbringat en månad i Hawaii, fått jobb på världens största kaffekedja (och lärt mig enormt mycket om kaffe och té), skaffat oersättlig erfarenhet i och med boende i ett engelsktalande land, fått tid till att ägna mig åt mina intressen, plus mycket mer. Och året är inte ens slut än.
Slutsatsen är: jag är inte klar än. Jag vet inte vad jag vill bli. Därför sökte jag inte till något universitet den 15 april. Jag hoppas jag har gjort mitt val rättvisa, och jag ser fram emot hösten 2010/våren 2011. Varför? Eftersom jag inte vet vad som väntar. Det är framtiden, och jag vet inte vad jag ska göra. Det är tjusningen, right?
Taggad #April, #högskola, #Högskoleval, #jobb, #Kanada, #Sabbatsår, #Studera, #Universitet
Postad i Serious stuff, Skola
Whoa, vad vädret är crazy nu. Ni minns att det var så gott som vår i Calgary för några dagar sedan? Solen sken, fåglarna kvittrade, barn lekte, osv. osv. Jag trodde på allvar att jag kunde skippa jackan inom ett par veckor. Men nej: i torsdags började det falla vitt mögel (snö) från himmelen. ”En liten köldknäpp”, tänkte jag. ”Det är över snart”. Men det snöade mer och mer, och jag vågar säga att inom en halvtimme var det full storm! Helt allvarligt. Jag kunde inte se andra sidan av gatan, än mindre parkområdet. Helt crazy – på bara en halvtimme!
Annars rullar det på. På fritiden arbetar jag på med redesignen av min personliga hemsida. Bort med den enkla kontaktsidan – den nya designen blir ”mer” av allt. Portfolio, journal (blogg) och mer. Men jag ska låta det ta sin tid. Fila på allt tills jag är nöjd (högst orealistiskt, men jag försöker).
Inte alltför längesedan hjälpte jag Mathilda med en poster för en utbildning på hennes universitet. Jag blev nöjd:
Jag samlar också på mig massor med idéer om kommade design- och webbprojekt. Det är något som inte hänt förut: jag tänker på något speciellt område, och BAM! – ett verktyg eller tjänst bara byggs upp i sinnet. Allt verkar så självklart, förutom tiden man ska ha att förverkliga den. Jag får se vad som händer när jag kommer hem till Sverige igen (oktober). Min dröm vore att börja lätt med frilansning inom webb och grafisk design, mest för att samla erfarenhet och kunskap inom området. Men det är en hård väg som frilansare (har jag hört), men om man tar allt i små steg och sunt förnuft kan man erövra världen™.
Jag kämpar på med böckerna också. ”The Templar Revelation…” är en seg jäkel, men jag ämnar läsa ut den. Kollade igenom ”The Tattoo Encyklopedia” igår – hyfsat intressant. Stod inget jag inte redan visste. ”The Way of the Celtic Tradition” var inget speciellt att hurra över heller. Jag får leta vidare inom det området. Har ”The Templars: the History and the Myth” kvar, och den känns faktiskt bra. Efter det ska jag läsa igenom ”Rework” och sen läsa om ”No One Here Gets Out Alive”. Gött.
Jag framkallade fotografier från undervattenskameran jag använde under vistelsen på Hawaii. En simpel engångskamera, men det är kul att ha bilderna nevertheless.
Taggad #Foton, #hav, #Korall, #Sköldpaddor, #Undervatten, #Vatten
Taggad #Gud, #Katolocism, #Kristendom, #Kyrkan, #Ondska, #religion
Postad i Serious stuff
Starbucks är (ö)känd för sitt utbud av kaffe(drinkar). Som barista påminns man hela tiden om att menyn bara är en bas, en riktlinje, för oändliga anpassningar. Nedan följer ett utdrag ur menyn, och mina kommentarer.
Brewed Coffee. Enkelt. Simpelt. Kaffe. Vi brygger milt respektive starkare kaffe, och ska dumpa oanvänt kaffe efter 30 minuter. Ärligt talat så gillar jag vårt kaffe. En av mina favoriter.
Caffè Latte. Basen för större delen av menyn. Den simplaste latten är espresso, mjölk och lite mjölkskum på toppen. I denna drink kan man anpassa mjölktyp, espressobönor (koffein eller koffeinfritt), mjölktemperatur, smaksättning (sirapen vi pumpar i, finns som sockerfri), skum eller inget skum, vispgrädde på toppen m.m. Detta är mainstream-drinken, så att säga. Jag gillar den inte – alldeles för mycket mjölksmak och för lite kaffe. Här ingår även Caffè Mocha, och White Mocha. Den förra är ganska okay, men den senare är alldeles för söt. Uschfyfan.
Cappuccino. The real thing. Drinken för finsmakare. Min favorit. Espresso och skummad mjölk. Nu snackar vi skummad mjölk, och inte bara något uppvärmt skit. Detta är även den absolut svåraste drinken att göra, då man vill ha perfekt balans av mängd skum och mjölk. Det är denna drink jag lägger ner mest omsorg på att göra, då kunderna som beställer den oftast är ganska petnoga. Man måste också vara vaksam när man skummar mjölken. Man vill inte ha stora såpbubblor i mjölken, utan ”microfoam” – glänsande, len mjölk med bubblor man inte kan se med blotta ögat. Jag kan nu stolt säga att jag producerar microfoam ganska bra. Jag skulle inte rekommendera att beställa cappuccinos i storlekar över grande (16 oz). Det är absolut maximum, och då brukar jag lägga till en espressoshot. Hemligheten på Starbucks meny är short cappuccino (8 oz). Storleken ”short” finns officiellt inte på menyn – säger man en ”small <something>” får man storleken tall (12 oz). Cappuccinos ska drickas i små kvantiteter, och därför är short optimalt.
Caramel Macchiato. Mindre vaniljsirap än i en Vanilla Latte. Det är vaniljsirap, skummad mjölk, skumlager på toppen, espresso hälld ovanpå och till sist karamellsås. Jag brukar köra på half sweet (halva mängden vaniljsirap) och då är den faktiskt helt okay.
Americano. Skön drink, mest tack vare att den är så enkel att göra. Espresso och hett vatten – sen klart. Motsvarar ungefär vanligt bryggkaffe, men en aning dyrare såklart (pga. espresson). Jag gillar inte smaken så mycket – känns på något sätt fel att blanda ut espresso.
Chai Latte. Denna drink var tydligen så populär att den fick en egen plats på menyn, skild från andra Tea Lattes. Består av chaikoncentrat, hett vatten och skummad mjölk. Vissa kan inte dricka den riktigt: de kör på åtta pumpar koncentrat (normalt fem för en venti), inget vatten och inget skum. Som att dricka stark jävla chaimjölk. Denna drink är även ”helvetesdrinken” – en variation av den verkar vara populär bland Calgarys mest mardrömsaktiga kvinnor. Den är ”Venti 8-pump No-water Extra-hot Nonfat No-foam Chai”.
Brewed Tea. Vanligt té. Vi har grönt (Zen, China Green Tips), svart (Earl Grey, Awake), kamomill (Calm), Chai, herbal (Passion, Orange Blossom, Refresh, Vanilla Rooibos). En tépåse räcker, även för venti-storleken. Det blir lätt bittern och starkt annars.
Tea Lattes. Består av lite sirap för smaksättning, tépåse, vatten och skummad mjölk med skum på toppen. Gör man den rätt blir drinken riktigt okej. Som vanligt gillar jag de bäst half-sweet (halva mängden sirap).
Hot Chocolate och White Hot Chocolate. Varm choklad. Samma sak som Caffè Mocha och White Mocha, dock utan espresso, och lite vaniljsirap adderad i Hot Chocolaten. Vispgrädde är nästan standard på dessa. Som vanligt anser jag dessa vara alldeles för söta i standardutförandet. Kaloribomber så det smäller om det.
Espresso. Även om espresson är hyfsad är den inte bra. Produktionsespresso är vad den är. Är man en entusiast och dricker espresso, gör man det säkerligen inte hos Starbucks i vilket fall, så det kanske inte gör så mycket. Men: beställ inte espresso hos Starbucks. Lägg pengarna på bryggt kaffe istället.
Frappuccino. Starbucks ökända slush/milkshake-liknande drink som kom under 90-talet. Jag hatar denna ganska hårt. Man utgår från antingen en Frappuccino Coffe Mix (finns även som light) eller en Frappuccino Creme Mix (koffeinfri). Tillsätter smakämnen (mochasås, jordgubbskoncentrat, chai, andra smaksatta sirapstyper), lägger på is och blandar allt i en mixer. Lite vispgrädde på det så är det en Frappuccino. De tar längre tid att göra än de traditionella kaffedrinkarna, och får man några orders så har man att göra ett tag. Det främsta hatobjektet är när småflickor (även killar såklart) kommer i stora klungor och beställer sina ”tall strawberries and creme”. Frap-girls (jämf. med ”frat-boy”). Usch. Basdrinken, Coffee Frappuccino är ganska okej om man dricker den hyfsat på en gång (annars börjar den separera inuti muggen). Annars tycker jag bara det är is och smakämnen. Dock så ska ett nytt recept för Frappuccinos lanseras i maj. Det är mindre ”hälla i mix, sirap och is” och mer blandning av specifika ingredienser. Kunden kommer kunna välja mjölktyp (3% är standard), sirap (sockerfri finns), kaffebas (decaf finns), vanlig eller light Frappuccino-sirap etc. Kommer ta längre tid för oss att göra, men jag tycker resultatet nästan är värt det. Den isiga brainfreeze-känslan är helt borta – den känns mer mjölkig och milkshake-artad. En mer välgjord drink helt enkelt. Kanske, kanske kommer göra skäl för pengarna drinken kostar.
Iced Latte/Iced Americano/Iced Tea. Samma sak som Latte, Americano och Brewed Tea, bara med kalla ingredienser och is istället. T.ex. i latten är det kall mjölk och is istället för skummad mjölk. I Americanon är det kallvatten och is istället för hett vatten. I istéet är det kallvatten och is. Alla är helt okay faktiskt. T.o.m. latten. Mycket uppfriskande på en varm dag, och latten innehåller även färre kalorier om den är kall, för er som är intresserade av sådant. Vi har tre smaker av istéet: Green (Zen), Black (Earl Grey) och Herbal (Passion) Tea. Zen är en riktigt hit på min lista.
Vivanno Smoothies. Jag föredrar dessa alla dagar veckan framför en Frappuccino. Våra smoothies are the real thing. Ingen fuskmix blandad med is här inte. Smakerna är Orange Mango Banana, Banana Chocolate och Strawberry Banana. Mangon är bäst. För den blandar vi mangojuice med ytterst lite mjölk, en banan, en liten skopa is, lite proteinpulver, och något mer jag glömt just nu. Man häver i allt i en mixer och dubbelblandar. Av det får man en inte alltför trögflytande smoothie, som piskar Frappuccinon – både i pris och smak.
Vilken gillar jag bäst av alla drinkarna? Bland de traditionella espressodrinkarna föredrar jag jag Cappuccino. Den har mer body och känsla än den ordinära Latten. Som sagt gillar jag Cappuccinos i de mindre storlekarna. En Grande Dry Cappuccino (”dry” = mer skum än mjölk) är nästan omöjligt att avsluta, då skummet fastnar på muggens höga väggar. Jag brukar lägga till ytterst lite socker för att söta lite, och även kanel på toppen. Det är ruggigt gott: risgrynsgröt-känslorna svallar över.
På delad andraplats kommer Caramel Macchiato och Gingerbread Latte (båda half-sweet). Kan inte bestämma mig, båda är ruggigt goda. En vanlig kaffe är arbetshästen. Vårt Bold Coffee (lite starkare) är helt underbart gott. Lägger till lite kanel på det, och man är i nirvana några minuter.
Bland de kalla dryckerna skulle jag välja en Green Ice Tea. Så uppfriskande att det är läskigt (”haha”). En Smoothie är heller inte fel. Bland de kalla kaffedrinkarna föredrar jag en vanlig Iced Latte eller Iced Americano. När de gäller dessa lägger jag till en eller två pumpar av vaniljsirap – det går inte att dricka dem ”rent”. Smakar totalt apa: tänk er att blanda ut espresso med kall mjölk och is, resp. kallvatten och is.
Bland téerna föredrar jag the usual: Earl Grey. Jag börjar dock förändra mina vanor; vårt chaité är absolut en höjdare. Jag lägger honung i téet i nio fall av tio.
Jag kan varmt rekommendera Starbucks webbplats, som nyss fått sig en redesign. Deras meny-sida är helt underbar jämför med den förra. Här finns bilder, info, kuriosa, näringsinfo och mer. Allt är helt komplett: http://www.starbucks.com/menu
