Inlägg taggade 'Kanada'

« Äldre inlägg

Återkomsten – Till Saskatchewan Och Hem Igen

25 juli 10

Tjao. Det var ett tag sedan. Jag överväger att börja skriva kortare episoder istället för att samla alla på hög och komma med mastodontinlägg. Jag gillar egentligen kortare iakttagelser bättre, men det är även något speciellt med de längre blafforna.

I vilket fall: jag skyller frånvaron på tidsbrist och begränsad internetåtkomst. Jag har varit till vildmarken och tillbaka igen – Saskatchewan. Egentligen ingen vildmark, men det var inte ett enda trådlöst nätverk så långt ögat nådde. ”Obygd” kanske man kan kalla det. Min far och syster anlände förra veckan, vilket var kul. Har inte sett dem på ett tag (sedan november, närmare bestämt). Vi har hängt i Calgary på Stampede-festivalen, vilket blir ett framtida inlägg, och sedan drog vi ganska kvickt till grannstaten i öst. Tror det var nio timmars bilresa första dagen. Ganska hårt, men normalt med kanadensiska mått. No big deal. Efter två nätter på ett ganska skabbigt motell (två nätter av min systers Annas gnällande på flugorna i rummet) drog vi vidare till trakterna där pappa besökt för trettio år sedan. Åkte runt med släktingar och gamla vänner. Vi blev riktigt omhändertagna, men i vissa fall blev det nästan för mycket. Man blev slussad runt som boskap och åt stora, dubbla portioner plus efterrätt. Jag kände mig som en spärrballong efter varje måltid, och förstod varför nordamerikanernas kroppsform ser ut som det gör.

Allt som allt var det en trevlig resa. Tröttsam, men underhållande. Just nu har vi ett par soliga dagar i Calgary, och på måndag anländer bror och mor. På tisdag drar vi tydligen till bergen för camping i typ tio dagar (liiite i längsta laget om ni frågar mig. Camping är överskattat). Ska fläka upp de bilder vi tog under resan senare ikväll också. De kommer finnas på min Facebook och Flickr.

Taggad #, #, #, #, #, #

Postad i Kanada

Edmonton, AB

29 juni 10

Jag är förresten i Edmonton, för de som inte snappat upp det. En stad tre timmar norr om Calgary, och är faktiskt huvudstaden i provinsen Alberta. Det har varit perfekt väder hittills, riktigt hett, och jag har nog sett det som finns att se i staden. Bor alldeles vid floden som rinner igenom centrum, och kan se downtown från fönstret. Detta är tydligen den ”bra” delen av staden. Man bör inte knalla omkring ensam i de nordöstra delarna.

Har sett Whyte Avenue, som är den hippa gatan. Den är skitmysig, och så är även de små torgen i downtown. Edmonton är känt för alla festivaler som äger rum under sommaren, och jag hann med The Art & Design Festival i lördags. Kul, kul. Har sett West Edmonton Mall som är det största köpcentret i nordamerika, och det femte största i världen. Vandrade omkring ett bra tag, och såg ändå inte allt. Blev ingen shoppingspree, då jag inte kunde tänka ut något jag verkligen behövde. Drog dock in på American Apparel och såg en läcker t-shirt-kollektion med stora bokstäver i typsnittet Helvetica på bröstet. Typografinörd som jag är köpte jag den. I centret finns även badhus, golf, äventyrsland, biografer, zoo, hockeyrink och mycket mera där. För att inte tala om de miljoner affärer och restauranger. Även om jag inte var ett stort fan av detta mammons tillhåll gillade jag atmosfären och inredningen: det fanns speciella ”gator” (Bourbon Street, European Boulevard etc.) med unika teman. T.o.m. Chinatown fanns. Jag köpte ett par böcker på bokrean: ”Infinity: The Quest to Think the Unthinkable”, ”Christianity: How the Church Has Exploited the Myth of Christ”, ”Geometry of Design: Studies in Proportion and Composition” och ”Typographic Systems: Rules for Organizing Type”. Taggad till tusen till att läsa.

Ärligt talat så är Edmonton lite småtråkigt när man sett Whyte Ave. och downtown. Folk jag pratat med innan jag åkte sa bara att West Edmonton Mall är den enda anledningen till att besöka staden, men det var förvisso personer från Calgary (det verkar existera avundsjuka emellan städerna; som mellan Gävle-Sandviken, Sverige-Norge). Det är typ en stad mitt i ingenstans, som lever i sin egen bubbla. Förutom kvarteren runt floden, downtown och vid universitetet är arkitekturen inget att hurra över heller.

Har tagit bilder, lägger upp senare. Kommer hem på måndag och ska försöka överleva ett bröllop under helgen. Nu ska jag ut och testa kaffebarer.

Taggad #, #, #, #

Postad i Exciting vardag of Johan, Kanada

Beliefs

22 juni 10

Det är skillnad på religionen i Nordamerika jämfört med Sverige. Nästan alla vet att religionen spelar så mycket större roll i Nordamerika – speciellt i USA där den förre presidenten bokstavligt talat drev ett korståg i hans guds namn efter terrorattackerna den 11 september. Även i Kanada är religionen djupt rotad i samhället. Det blir ”värre” ju längre inåt landet man kommer: Vancouver är inte så farligt, Calgary är lite sådär, och i Saskatchewan är varenda kotte religiös.

Allt funkar annorlunda här. Deras gud finns överallt. Vi snackar bordsbön för varenda måltid. Vi snackar beslut som tas efter dagar av bön. Vi snackar vardagliga uttryck som ”Gud har en plan för dig/mig”. Man är mer öppen med sin tro (vilket inte är helt fel – de hycklar ju inte) än hemma, där det mest är äldre personer som går i kyrkan mest på rutin. Ibland blir jag helt chockad när vuxna människor här ägnar så mycket av sina liv åt religion.

Kyrkorna skiljer sig mycket från de hemifrån. Det är inte gamla fina, rikt utsmyckade kulturminnen. Här ser de mer ut som lådor i beige, med ett kors som särskiljer dem ifrån skolor eller publika lokaler. Några enstaka har ett torn också. När man kommer in är det inte en stor sal med målningar, snygga fönster, utsirade guldänglar etc. etc. Det är ett stort komplex med kontor, lärosalar, bibliotek, kafeteria, en stor sal, och t.o.m. en gymnastikhall (!). I kontoren jobbar människor. Ja, de arbetar där under dagarna. Kyrkan sysselsätter skitmånga personer, och många fler frivilliga. I lärosalarna går barnen i söndagsskola (!). Varje söndag går småttingarna för att studera Bibeln och lära sig allmänt om deras gud. Frågar ni mig är det helt sjukt. Göra sina barn till små avbilder av sig själva, utan möjlighet för barnet att själv välja. De indoktrineras sakta in i religionen tills det är för sent. Vissa barn säger helt casual att ”gud skapade den här stenen”. Oh dear.

We are worshiping the gods of our predecessors.

- Charles Templeton

Den stora salen funkar i stort sett som våra kyrkosalar hemma. Där snackar dagens predikant på scenen, med tre storbildsskärmar bakom sig – även komplett med liveband. Whoa? Yes, ljusår ifrån våra stela gudstjänster. Det värsta är att nordamerikanerna har fattat detta. De gjorde rätt där vi gjorde fel. För längesedan måste de religiösa topparna förstått att för att dra massorna till kyrkan, måste man ge något tillbaka. Det gör man med sång, musik, middagar och andra evenemang som ger individen en känsla av samhörighet. Gudstjänsterna här är så sjukt annorlunda så ni fattar inte. Livebandet lirar moderna psalmer (kräks när jag tänker på sångtexterna) – och alla sjunger med! På storbildsskärmarna visas en slideshow under tiden predikanten pratar, men bibelcitat och annan info. Predikanten själv är klädd i lediga kläder och är som vilken annan talare som helst. Pratar om vardagliga saker (enkelt, som folk kan relatera till). Publiken är också annorlunda. Den varierar från småbarn till pensionärer – från alla samhällsskikt. Efter gudstjänsten socialiserar man och snackar. Det trycks såklart upp broschyrer inför varje event, och kafeterian är populär.

Kyrkan är här så mycket mera än en gammal religiös boning för en gud som 85% i Sverige inte tror på. Det är en social grej att gå till kyrkan. Man träffar personer i sin egen ålder och skapar kontakter – nätverkar. Kyrkan ter sig nästan som ett företag, med sina anställda som arbetar med projekt och annat. Det värsta är att det är helt vanliga människor som går till kyrkan. Vanliga, unga, hippa personer. Studerande, småbarnsföräldrar etc. etc. Helt vrickat när man kommer från länder där det mest är äldre som går till kyrkan.

Det är annorlunda, men inte bättre. Det är mycket politik i kyrkan. Hänger många konservativa tongångar kvar, som t.ex. frågan om huruvida kvinnor ska får göra bla och bla, bla… Det finns även fundamentala grupper ute på prärien, inte helt olika Amish-folket, som lever i slutna samhällen och praktiserar religionen på sitt sätt (hujedamig).

Det är annorlunda – men inte bättre.

Taggad #, #, #, #, #

Postad i Serious stuff

Quitting

19 maj 10

I måndags sade jag upp mig från min jobb på Starbucks. I will no longer make the most awesome lattes in the world. Orsaken är att jag under sommaren vill och kommer ha en del andra saker att göra. Jag reste inte till Kanada ett år för att jobba – det passade bäst att jobba under vintern, och göra något annat under sommaren. Kommer åka en del österut, norrut och kanske västerut. Familjen kommer också över, vilket man inte vill missa. Min flight hem är i oktober, så tiden har snart runnit ut. Därför känns det som om jag gjort mitt på arbetsplatsen. De senaste veckorna har en del personer i originalstyrkan slutat, så jag känner mig som lite av en veteran i och med de nyanställdas ankomst och träning.

Det kommer såklart bli trist att lämna stället. Vi har blivit riktigt bra vänner med varandra. Det är intressant att man kan sakna personer man jobbar halvtid med. Det är väl rutinerna, kan jag tänka. Sedan har vi personalen i resten av centret. Snubbarna och tjejerna man hälsat på och snackat skit med varje morgon, och som man sedan kanske aldrig kommer träffa igen. Det är en svindlande tanke – att relationer kan klippas så fort. Sen har inte den kanadensiska mentaliteten angående människor hjälpt heller. Det tar oss 5-10 minuter att lära känna varandra lite halvytligt sådär, sen slutar det med gemensam lunch, och kanske ett besök till baren bredvid jobbet. Helt amazing – lite annorlunda mot Sverige allt.

Exempel är Etienne. Han sitter i kassan i Safeway och är ett år äldre än mig. Ruskigt intelligent och välutbildad. Läser otroligt många böcker. De samtal och diskussioner vi har haft om religion och teknologi är inte av denna värld (det var inte skottsalvan han drog på mig i Call of Duty igår kväll heller). Han har rest över halva jordklotet; bott i New York, London, Paris och t.o.m. Stockholm. Vi har hängt med varandra ute då och då, men han ska sluta på jobbet imorgon och flytta till Montreal för universitet. Trist, trist.

Andra exempel är Lauren och Amanda – mina f.d. arbetskamrater. Vi hade likadan humor, och hade det skitkul ihop (både i och utan managerns närvaro). Lite halvgalna båda två, så jag gissar att det blir en helgalen person av de två. Lauren har nu anlänt i Sydafrika för sex veckors arbete i en nationalpark (ascoolt). Amanda har bytt till ett mer välbetalt jobb inför hennes flytt till Vancouver inom kort.

Människor sprids med vinden. Som vatten man försöker hålla kvar i handen. Oh well. Det som inte dödar härdar.

Taggad #, #

Postad i Serious stuff, Starbucks

The Future and Today

19 april 10

För tre dagar sedan var det den 15:e april. Det är bl.a. datumet då Leonardo da Vinci föddes (1452), Titanic sjönk (1912), och koncentrationslägret Bergen-Belsen befriades (1945). Det är även sista datumet för universitets- och högskoleansökningar i Sverige. Jag minns förra året, vårterminen i gymnasiet, då jag den 14:e april skickade in mina ansökningar. Mest bara för nyfikenhets skull, och för att ha en livlina om jag i värsta fall skulle behöva börja studera under hösten (lika sannolikt som att grisarna skulle uppfinna månraketer, Österfärnebo har en myggfri sommar, eller att Microsoft släpper en bra produkt). I vilket fall sökte jag till en handfull utbildningar, utan seriösare efterforskningar från min sida. Nu är jag inte den som söker något jag inte vet något om, men jag visste innerst inne att jag inte skulle gå den vägen under hösten, så det blev ”Select All -> Apply”. Under sommaren kom intagningsbesked och allt (jag kom självklart in på allt) men jag tackade artigt nej (läs: jag sket i att göra något överhuvudtaget).

Jag ansåg – och anser fortfarande – att man bör ta en paus från allt någon eller några gånger i livet.Vi har en naturlig paus precis framför nosen på oss när gymnasiet är slut: man är helt fri att göra vad man vill. Det är en berusande tanke, och kan stiga vissa åt huvudet. I sådana fall brukar det sluta med att det blir pannkaka av allt, och att de inte sysselsätter sig med något alls. I vilket fall, man är nu fri att välja: ”ska jag jobba, studera, resa? etc, etc”. Det är ett val som ska tas (själv hatar jag att välja saker). Det jag vill komma till är att varför hasta vidare till mer studier när vi har den ypperliga pausen framför oss? Perfekt tillfälle att utvidga sig själv, skaffa erfarenheter man inte hittar i studentlivet, resa – bara göra saker. Missförstå mig inte; de som har hittat sitt kall och söker till universitet direkt efter gymnasiet vet vad de vill. Så var det inte i mitt fall dock. Man kan spekulera i att många av de som direkt går vidare inte har modet nog att stå utanför ett system (skolan), som skött skött om oss sedan 6-7-årsåldern. Det finns naturligtvis en annan sida av myntet: många av de som väljer att stanna upp vågar inte riktigt gå vidare med livet. Jag snackar flytt, nya vänner, nya rutiner, nya städer – allt osar av förändring. Vissa pallar inte sånt.

Ni tredjeklassare i gymnasiet: tänk efter ett tag. Vill jag raska på till universitet, och fortsätta studera i tre till fem år till? Eller vill jag ta en välbehövlig paus och se mig omkring lite? Tänk på att det är nu den naturliga pausen finns framför er. Efter universitet/högskola bör man gå direkt till jobb, eftersom man då har fötter inne i branschen. Man kanske har bra kontakter, chans till praktikplatser, vidareutbildningar m.m. Jag tycker att det då inte är läge att ta ett sabbatsår och resa runt – ni hör ju hur bakvänt det låter. I vissa branscher (läs data/IT/webb) är ett år lika mycket som fem vanliga år – man har tappat enormt mycket tid och momentum.

Därför råder jag er till att inte gå för fort fram. Varför skynda? Ni är 19-20 år gamla – det finns inte ett enda argument till att ha bråttom. När jag var ung (för ett år sedan), i de mörka kristiderna, rådde lärarna oss att studera oss igenom krisen. Hur pessimistiskt låter inte det? Varför ta den lätta, breda vägen när det finns en utmaning i att säga ”fuck you” till recessionen och ta sig igenom den på egen hand? Jag hade noll koll på vad jag skulle hitta på under hösten 2009/våren 2010 när jag tog studenten. Noll koll. Den sista utvägen var att åka till ett europeiskt land och satsa allt på att hitta ett hyfsat jobb och boende. Det är ändå inte alltför långt bort, och jobbchanserna var högre än i Sverige. Som tur var bjöd våra nyfunna släktingar från Kanada över mig för ett år(!), och the rest is history. Tack vare att jag inte studerade vidare på en gång har jag: sett och åkt skidor i Klippiga Bergen, tillbringat en månad i Hawaii, fått jobb på världens största kaffekedja (och lärt mig enormt mycket om kaffe och té), skaffat oersättlig erfarenhet i och med boende i ett engelsktalande land, fått tid till att ägna mig åt mina intressen, plus mycket mer. Och året är inte ens slut än.

Slutsatsen är: jag är inte klar än. Jag vet inte vad jag vill bli. Därför sökte jag inte till något universitet den 15 april. Jag hoppas jag har gjort mitt val rättvisa, och jag ser fram emot hösten 2010/våren 2011. Varför? Eftersom jag inte vet vad som väntar. Det är framtiden, och jag vet inte vad jag ska göra. Det är tjusningen, right?

Taggad #, #, #, #, #, #, #, #

Postad i Serious stuff, Skola

Renaissance

12 mars 10 1

Andra dagen av min tredagars ledighet. Kommer vara ensam i huset tills på måndag, vilket är helt okay. It’s me and the dog. ”The Man and the Dog”. Skulle kunna vara en roman eller en taskig Disneyfilm om en mans relation till en hund han först inte gillade, men efter ett antal strapatser och vändpunkter i handlingen börjar han sakta se hunden som en livskamrat och tröst, och i slutet ser man de båda sitta vid havet och se ut över horisonten. Något sådant.

Nu är det även klart att distribueringsnätverket Steam, från Valve, kommer till Mac i vår. Oh my god, vad det är härliga nyheter. Äntligen, äntligen, kan jag spela Half-Life 2 och de andra spelen på min Macbook. Hurra, hurra! En lika härlig nyhet är att Portal 2 släpps i jul. Lite lång väntan, men väl värt det. Det kommer även släppas till Mac.

Det var glada nyheter i en annars lite mörkare tid. Inte bokstavligt förstås – det är ljust och fint utomhus nuförtiden. Dock så gnager en liten, liten hemlängtan inom mig. När sommaren anländer kommer jag sakna mig till döds efter den svenska sommaren. Personerna, platserna, känslan. Saker som varit runt mig i 20 år. Vetskapen att man ”missar” allt detta år, och måste gå igenom en lång, mörk vinter till är nedstämmande. Jag känner mig även lite ”off” här borta i Kanada. Det verkar vara så mycket kul som händer i Sverige, och jag har fått så många idéer för saker jag vill göra hemma.

  • Jag saknar såklart min familj (som dock besöker oss i Kanada i sommar)
  • Jag saknar Stockholms skärgård (som jag inte kommer se i år, om jag inte får för mig att åka dit i höst nån helg)
  • Jag saknar min släkt
  • Jag saknar Sverige. Svårt att förklara, men jag saknar helt enkelt landet.
  • Jag känner mig fortfarande slö och obeslutsam eftersom jag kommer ta ännu ett sabbatsår från universitet. Känns som om jag slösar/förlorar tid.
  • Jag gör inte det jag verkligen gillar: webbutveckling, grafisk design m.m. Jag vill utvecklas inom det, men det är svårt. Jag ska rycka upp mig och ta tag i det nu.

Därför har jag bestämt mig för att göra och uppleva så mycket som möjligt medan jag är här. Jag ska läsa mycket, studera och utöva yoga, tatuera mig (har snackat om det i snart två år – jag vet!), ta så många småjobb inom webbdesign som jag kan, plus fler småsaker. I bästa fall får det tiden att gå.

Taggad #, #, #, #, #, #

Postad i Kanada, Mac

White Peaks

1 december 09

Var ute med hundarna på förmiddagen. Solen sken och det var mycket klart ute. Men – det var kallt som attan. Säkert -10°C. Blev inte bättre av att det blåste ruggigt kallt ute i parken. Under den korta tiden jag tog bilden hann fingrarna frysa sönder några gånger.

Man ser inte jättebra, men snön låg mycket vackert på Klippiga Bergens toppar. Då det inte var moln i vägen ser man ännu bättre.

Taggad #, #, #, #

Postad i Foton, Kanada

The Room

28 november 09

Har nu uppbådat alla mina händiga skills och byggt ihop skrivbordet. Tog säkert flera timmar, och jag gjorde fel två gånger vilket betydde att efter svordomarna var över fick jag hoppa tillbaka några steg. Det blev dock ruggigt bra till slut. Trodde först att skrivbordet bara var … ja, ett skrivbord. Men möbeln är ju komplett med hyllor, skåp och allt! Skitsnyggt är det med den mörka teakliknande färgen mot Macbookens gråa aluminium. Bilder nedan. Finns fler på Flickr.

Har nu skaffat alla viktigast program. De stora blafforna tar jag senare. Angående den magiska musen (Magic Mouse) är jag hittills mycket nöjd med den. Kanske lite för låg för mig, men det är en vanesak. Scrollen är underbar – exakt samma teknik som när man navigerar i listor i iPhone.

Jag promenerade till den lokala 7Eleven-butiken och skaffade ett telefonkort också. Var tvungen att köpa nån skittelefon från Nokia för att få börja med dealen, men det var bara $59 så det var inte farligt. 7Elevens telefonerbjudande heter SpeakOut, och rekommenderas varmt om ni är i Kanada eller USA. Operatörerna i dessa länder tenderar nämligen att ta ut hutlösa priser för abonnemang och kontantkort. SpeakOut var ganska humant – innehåller inga dolda kostnader, och minut- och SMS-priset är chill. Kostnader finns här. Ska se om SIM-kortet funkar i min iPhone. Det vore killer.

Nu ska jag se vidare på ”Inglourious Basterds”, och troligen äta upp resten av allt lösgodis jag fraktade med från Sverige. Det finns inget lösgodis här i Kanada! Helt sjukt!

Taggad #, #, #, #, #, #, #, #, #, #

Postad i Design, Foton, Kanada, Mac

Sunny

24 november 09

Det ar sa vackert idag. Om ni bara visste :) Ser att det ar regn och rusk i mina trakter hemma. Too bad, eh? Det ar soligt och relativt varmt har. Friskt och skont, ahh…

Har atit svenska tunnbrod nu. Gav familjen en svensk kokbok, bland annat, och vi har nu producerat ca 18 stycken mjuka tunnbrod. De blev helt perfekta – pa forsta forsoket! Helt sinnesjukt vad de ar duktiga kockar har. Broden smakade himmelskt, by the way.

Tror jag far krypa till korset och kopa mig en laptop denna vecka. En MacBook Pro 15″ blir det troligen, tillsammans med en Magic Mouse. $1.860 landar kalaset pa, vilket ar ungefar 12 200 svenska kronor. Ganska bra pris, med tanke pa att hela paketet i Sverige skulle kostat ca 17 700 kronor. Jag hade anda tankt kopa en MacBook nagon gang under min vistelse i Kanada. Forst planerade jag kopet till varen, men det ar bara att lura sig sjalv genom att dra ut pa det. Jag behover datorn nu!

Taggad #, #, #, #

Postad i Kanada, Köpsug, Mac

Landat – safe and sound

18 november 09

Alright, nu ar jag har! Inget svenskt tangenbord, men jag hoppas det gar bra. Jag flog alltsa fran Stockholm till Frankfurt till Calgary. Jag trodde det skulle bli grymt svart att hitta pa Frankfurts flygplats, men det gick ganska bra. Gick 50 meter in i terminalen, och dar fanns tavlor overallt med info om vilken gate planet till Calgary skulle komma till. hade ca 2 timmar att sla ihjal, sa jag kikade runt i butikerna (men kopte inget) och gick och hittade nagot att ata. McDonalds blev det – trotjanaren man alltid kan lita pa. Trist, vardagligt, trakigt val? Asch, man vet vad man far dar. Tysk mat kan man inte lita pa (haha :) ).

Till slut var det dags for bordning, och det var inte lite manniskor som skulle pa. Jag var hyfsat langt fram i kon, men sen visade det sig att de tog ombord folk i aldersordning – aldst forst! Jag kom till slut in till min fonsterplats dar jag skulle spendera de kommande 10-12 timmarna. Jag hade bara en pocketbok med mig in, samt min iPhone med musik, sa jag prisade mojligheten att se pa film och tv-serier pa planet. Tre filmer och nagra avsnitt av ”How I Met Your Mother” hann jag med. Ocksa haftigt landskap att se ner pa: den guldfargade solen over molnen nar vi kom in i Kanada ar ett av de vackraste saker jag sett. Helt stunning.

Landningen kom (vi klarade oss) och jag gick av. Skittrott i huvud och muskler gick jag igenom tullen. Blev hanvisad till immigrationskontoret dar jag skulle fa mitt arbetsvisum. En butter snubbe tog emot mig, och fragade vad jag hade i Kanada att gora. Han blev kyligare nar jag sa att jag skulle jobba, men nar jag sedan visade mitt rekommendationsbrev fran kanadensiska ambassaden var det inga problem, och allt flot pa. Fick mitt tillstand och maste nu vara ute ur landet den 16 november 2010. Hamtade upp bagaget och motte mina slaktingar.

Val hemma at jag en skitgod middag. Kunde tyvarr inte njuta till fullo av den eftersom jag redan var proppad med flygplansmat, men den gjorde anda gott. Snackade lite, blev visad runt i huset och fick mitt rum. Passade mig utmarkt, och jag sov skitgott sedan. Just idag ar jag ensam hemma – alla andra jobbar eller ar i skolan. Har packat upp och fixat lite saker. Bekantat mig med de tva hundarna har jag ocksa. Ska se om jag ska ut pa en promenad i den gigantiska parken har bredvid sedan.

Under veckan maste jag ordna ett SIN-nummer som behovs nar man soker jobb i Kanada. Ska aven skapa ett bankkonto och ett kanadensiskt SIM-kort. Jag laste aven att Apple har en rea nu pa fredag – det gar rykten om att det blir hoga rabatter pa bl.a. iPods och Mac:ar. Om ryktena ar sanna (vilket jag betvivlar) kan jag fa en 15″ MacBook Pro for ca. 8 000 kr (absoluta minimipriset, 25% rabatt). I Sverige kostar samma modell runt 16 500 kr. Ett riktigt kap alltsa. Jag kanske koper datorn aven om det inte blir rabatter – da blir det ungefar 11 500 kr. Ganska bra anda… ska kanske fixa ett stadigt jobb innan jag kostar pa mig saker, men en Mac ska jag anda kopa nagon gang i alla fall..

Det var mina forehavanden sa har langt. Ska ga igenom nyheter och annat nu. Ciao.

(nedan ser ni var jag bor nagonstans: Macewan Park View 4 NW, Calgary. Det ar i huset med vitt tak ovanfor 4:an. Gigantisk park va?)

[googlemaps http://maps.google.com/maps?f=q&source=s_q&hl=en&geocode=&q=4+Macewan+Park+View+NW,+Calgary,+AB,+Canada&sll=51.131559,-114.108413&sspn=0.002754,0.010611&ie=UTF8&hq=&hnear=4+Macewan+Park+View+NW,+Calgary,+Division+No.+6,+Alberta,+Canada&ll=51.1314,-114.113827&spn=0.001377,0.005305&t=h&z=18&output=embed&w=425&h=350]

Taggad #, #, #, #

Postad i Exciting vardag of Johan, Kanada, Mac

« Äldre inlägg