Vi skulle alltså fixa lite vid huset i skärgården över helgen, samt ta av masten och packa ur båten. Rutingrejer, alltså. Allt gick fint; inga missöden såsom knäckta mastar, söndertrasade vindexar eller liknande. Det var även ganska fint väder om dagen då solen värmde. Något som inte var varmt var mitt bad, kan jag säga er. Farbror Nicho drattade i en viktig sprint rakt ner i vattnet bredvid båten. Vi såg den i sjögräset från bryggan, vilket betydde att någon skulle i och hämta den. För 100 spänn och whisky anmälde jag mig frivillig, för liksom: ”hur kallt kan det vara?”.
Det var inte varmt där nere kan jag säga er. Tog en timme eller så att få tillbaka känseln i fötterna. Tur jag hade min leopardskrud, höhö. Nu kan jag dock skryta med att jag på Stavsnäs badade först och sist på året. Whoaa!
Kan även tillägga att ”Final Destination 2″ kanske var den sämsta filmen jag sett i mitt liv. Rekommenderas inte, så ni vet.
